New books



  



The division of labour in post-industrial societies

Lars H. Hansen

Göteborg, Dept. of Sociology, Göteborg Univ., 2001, 190 s. (Göteborg studies in sociology 5) ; ISBN 91-974106-1-6 ; ISSN 1650-4313
Bogomtale fra forlaget.

Under många år har det hävdats att industrisamhället i Västvärlden håller på ersättas av ett postindustriellt samhälle. Något som påstås känneteckna det nya samhället är att tjänsteproduktion ersatt produktionen av varor som dominerande sysselsättning. I avhandlingen The Division of Labour in Post-Industrial Societies av Lars H Hansen vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, studeras yrkesstrukturen i fem länder (Danmark, Kanada, Sverige, Tyskland och USA). Syftet är att undersöka om det finns en gemensam utvecklingstendens och hur den i så fall ser ut.

I debatten om arbetet i det postindustriella samhället har det, å ena sidan, hävdats att manuellt arbete blir mer och mer ovanligt och gradvis ersätts av yrken med lång teoretisk utbildning. Å andra sidan finns det de som gör gällande att det kommer att ske en lika stor tillväxt av lågt kvalificerade serviceyrken (s.k. MacDonaldsjobb), vilket då skulle leda till en yrkesstruktur som kännetecknas av en polarisering mellan välutbildade kunskapsarbetare och lågutbildade servicearbetare. Vidare har det även hävdats att olika länder kan förväntas utveckla olika yrkesstrukturer beroende på skillnader i deras välfärdssystem (t.ex. olika regler för föräldraledighet).

Analyserna visar att utvecklingen går mot en arbetsdelning med en allt större andel sysselsatta med chefsarbete eller inom yrken som kräver högre utbildning. I alla fem länder utgör yrken som kan betraktas som postindustriella 35 procent eller mer av den totala sysselsättningen. De typiska industriarbetaryrkena står för ungefär en fjärdedel av sysselsättningen, vilket visar att det är lite för tidigt att räkna ut dem som snabbt försvinnande reliker från industrisamhället. Lågt kvalificerade serviceyrken har inte vuxit till i den utsträckning som ibland befarats, och föreställningen om en tilltagande polarisering i arbetslivet får därför inget stöd. Att länder skulle skilja sig i sin yrkes-arbetsdelning beroende på vilken typ av välfärdssystem de tillhör är också det svårt att hävda. Visserligen finns det skillnader mellan exempelvis Sverige och USA som går att hänföra till den betydligt mer omfattande svenska välfärdsstaten, men skillnaderna är dock ganska små och har dessutom blivit mindre sedan mitten av 80-talet.

I samtliga länder finns en mycket tydlig arbetsdelning mellan män och kvinnor. Även om betydligt fler kvinnor arbetar i dag än för 30 år sedan så dominerar männen fortfarande inom alla typer av tekniska yrken medan kvinnorna dominerar inom omsorgs-, vård- och undervisningsyrken (s.k. människovårdande yrken). Undantaget från detta mönster är att män utgör en större andel än kvinnor inom vissa människovårdande yrken med hög status (t.ex. universitetslärare och domare). En skillnad mellan länderna vad gäller könssegrege-ring är att de nordamerikanska länderna har en lägre grad av könssegregering än de skandinaviska länderna och Tyskland.