New books



  



Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen

En studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare 1960-1972.

Denis Frank

Växjö University Press 2005 256 s. ISBN 917636464x
Bogomtale fra forlaget.

I mitten av 1960-talet skärptes den svenska invandringspolitiken. Kraven kom från både fackföreningsrörelsen och Ams. Nu var det inte längre möjligt att komma till Sverige som turist för att söka arbete och arbetstillstånd.
Denis Frank, sociolog vid Växjö universitet, lägger den 10 juni fram sin avhandling "Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen - en studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare 1960-1972". Hans forskning visar att 1960-talets invandringspolitik har många paralleller med dagens.
Under början av 1960-talet var den svenska invandringspolitiken mycket liberal. Arbetskraftsinvandringen utgjordes till största delen av nordbor och de kunde fritt söka arbete i Sverige. I mitten av 1960-talet ökade invandringen kraftigt och den nationella sammansättningen förändrades. Det blev vanligt med arbetskraftsinvandring från Sydeuropa, bl a Jugoslavien, Grekland och Turkiet.
- Den ökande invandringen skapade en oro i fackföreningsrörelsen, säger Denis Frank. Det fanns en rädsla för att de utländska arbetstagarna skulle försämra löneutvecklingen och bidra till att föråldrade företagsstrukturer bibehölls. Även Ams, som skötte arbetstillstånden, reagerade och krävde en hårdare lagstiftning.
Den nya lagstiftningen, som infördes 1966-67, innebar bl a att kontrollen av invandrare flyttades till Sveriges gränser. Man måste ha arbetstillstånd innan man beviljades inresa, vilket än i dag gäller för många medborgarskapsgrupper. Samtidigt innebar den nya lagstiftningen en friare ställning för dem som beviljats arbetstillstånd. De blev i princip garanterade permanent arbetstillstånd.
Denis Frank visar också i sin avhandling hur företagen själva till stor del formade migrationsströmmarna. Exempelvis ansågs jugoslaver och greker vara stabila arbetare, ofta med en god yrkesutbildning. De var också villiga att ta de jobb som svenskarna inte ville ha. Följden blev att arbetsgivarna via statliga myndigheter och nätverk i hög grad sökte sig till Grekland och Jugoslavien för att skaffa sig arbetskraft.