New books



  



Förändringskompetens på industrigolvet

Kontinuerligt förändringsarbete i gränslandet mellan lean production och socioteknisk arbetsorganisation

Per-Ola Börnfelt

Arbetslivsinstitutet 2006, 227 s. ISBN 91704578088
Bogomtale fra forlaget.

En trend i tillverkningsindustrin, till stor del influerad av lean production, är att de kollektivanställda förväntas engagera sig i förändringar av arbetsplatsen. Förändringarna syftar framförallt till att förbättra produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö. De kollektivanställda behöver därför utveckla förändringskompetens. Att ha förändringskompetens innebär att själv eller som grupp ha förmåga att ta initiativ till, och genomföra förändringar på arbetsplatsen. Förändringskompetens behöver inte bara vara fördelaktigt för företaget utan kan också vara det för de anställda då det motverkar passivisering och inlärd hjälplöshet. Det direkta arbetet i lean production är emellertid oftast kortcykligt och repetitivt. Det finns därmed en motsättning mellan ett demotiverande arbetsinnehåll å ena sidan och engagemang för att ta initiativ till att utveckla arbetsplatsen å andra sidan.

Studiens syfte: Att undersöka under vilka förhållanden arbetsgrupper i industriproduktion utvecklar förändringskompetens samt vilka förhållanden som leder till motsatt förhållningssätt det vill säga passivitet.

Frågeställningar:
1. Utvecklar arbetsgrupperna kompetens att förändra sin arbetsplats och i så fall hur avancerad är den kompetensen?
2. Hur har kompetensen konstruerats eller hindrats att utvecklas?

Fallstudier i tre företag har genomförts utifrån ett handlingsteoretiskt synsätt. De kollektivanställda skapar mening om sin omgivning - organisationen - och handlar därefter. Samtidigt sätter organisationen gränser för handlingsutrymmet. Metoder har varit observationer, informella samtal, skuggning och intervjuer.

Sex nivåer har identifierats: 1) Final passivitet. 2) Motvärnskompetens. Förändringskompetens på: 3) Reaktiv nivå. 4) Regelstyrd proaktiv nivå - baseras på regelsystem. 5) Målstyrd proaktiv nivå - baseras på de anställdas egna eller företagets mål till exempel att göra arbetet enklare att utföra eller förbättra kvalitet.

En form av final passivitet är baserad på att de anställda upplever arbetet som monotont och utan mening. Den här formen av passivitet har identifierats i ett av fallföretagen vars arbetsorganisation i stora drag överensstämmer med lean production. Produktionen baseras på fordistiskt löpande band med kortcykliga, repetitiva arbetsuppgifter. En annan form baseras på de kollektivanställda anser sig vara orättvist behandlade. I båda fallen är passiviteten intentionella och kompetenta handlingar.

Motvärnskompetens utgår från drivkraften att motverka förändringar som de kollektivanställda menar leder till negativa konsekvenser för deras avdelning.

Subjektivt sett är det fördelaktigt för förändringskompetens på alla nivåer om de anställda uppfattar sitt arbete som meningsfullt, är nöjda med arbetet och anser sig vara rättvist behandlade. Det finns även flera förutsättningar för förändringskompetens i omgivningen: Möjligheter till beslutsfattande, en tillräckligt hög komplexitet i arbetet och möjligheter att skapa mentala modeller av till exempel produktionssystemet. Ett dylikt arbetsinnehåll kännetecknar det sociotekniska arbetet. Två av företagen i studien har ett liknande arbetsinnehåll. Företagen har emellertid strukturer för kontinuerligt förändringsarbete hämtat från lean production. Dessa strukturer begränsar de kollektivanställdas handlingsutrymme och medför ofta att förändringar avgränsas till regelstyrd proaktiv nivå. Samtidigt underlättar strukturerna eftersom de kollektivanställda får hjälp att fokusera vilka typer av förändringar som efterfrågas. Förändringskompetens på double loop-nivån fordrar förmodligen ett arbete med större handlingsutrymme och där det finns möjlighet att utveckla mer avancerade mentala modeller. Här finns det brister i de studerade företagen vilket resulterar i att man inte når upp till double loop-nivån.