New books



  



Pedagogiskt arbete och kön

med historiska och nutida eksempel

Ingegerd Tallberg Broman

Lund, Studentlitteratur, 2002, 194 s. ISBN 91-44-01805-3
Bogomtale fra forlaget.

Svensk utbildning har en tydlig köns- och klassrelaterad historia. De olika skolformernas innehåll var avpassat efter de behov och den framtid man tänkte sig för eleverna. Flickundervisning till flickor, pojkundervisning till pojkar, i ett klasskiktat mönster. Kön var en strukturerande och organiserande princip. Under senare delen av 1900-talet utvecklades en ”förskola och skola för alla”. I denna formas flickor och pojkar av varandra och mot varandra, och tydliga, men föränderliga, genusmönster kan beskrivas. Pedagogens normer och föreställningar om kön/genus sätter nu gränser och skapar olika utvecklingsbetingelser för eleverna. Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas utvecklingsmöjligheter i denna kontext? Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas relation till förskola och skola och det lärande som sker där?

De flesta lärarprofessioner är tydligt könsmärkta såväl i historiskt som i nutida perspektiv. Vilka konsekvenser har detta? Vilka blir villkoren för det underrepresenterade könet? Påverkar lärarens könstillhörighet hur hon/han formar sitt arbete och relaterar till olika elevgrupper?

Jämställdhetsambitionerna är höga i förskola och skola och styrdokumenten är mycket tydliga i dessa avseenden. Hur försöker då förskolan och skolan möta de kritiska röster som beskriver en föga likvärdig utbildning och verksamhet? För vem och varför drivs olika former av jämställdhetsprojekt? Boken riktar sig till alla som är intresserade av utbildning och jämställdhetsfrågor i vid mening, men framför allt till lärarstuderande och verksamma pedagoger.

1 Inledning , 9
     Kritisk granskning av skola och barnomsorg utifrån olika perspektiv, 12
     Från kritisk granskning med könsperspektiv till kön som en pedagogisk fråga, 15
     Denna boks innehåll och uppläggning, 16

2 Att arbeta med köns-/genusperspektiv i lärarutbildning, förskola och skola , 20
     Könsteoretiska begrepp, 25
     Föreställningar om flickor och pojkar/kvinnligheter och manligheter, 31

3 Ett manligt arbetsfält med kvinnliga särartsgrupperingar , 37
     Köns- och klasskodning av läraryrkena, 37
     Manliga lärare i skolformer förknippade med kyrka, stat och – pojkar, 39
     Tillskapandet av kvinnliga arbetsfält för vård, omsorg och undervisning med stöd av särartsteorier, 44
     Förskolläraryrket som exempel på markant könskodat yrke, 51
     En könsintegrerad skolform för folkets barn, 55

4 Feminisering av såväl yrken som elevgrupper i skolan , 61
     Behov av kvinnans väsen eller en billigare arbetskraft?, 61
     Rektorsuppdraget – ett exempel på yrke med förändrad könsmärkning, 70
     Konsekvenser av feminiseringen av skolan?, 74

5 Elevsynpunkter på kvinnliga och manliga lärare , 78

6 Pojkarna i ”en förskola och skola för alla” , 85
     Förskole- och skolhistoriens gossar och flickor, 85
     Flickor och pojkar i nutidens förskola och skola möter komplexitet och motsägelser, 86
     Utprovande av möjligheter och gränser, 87
     Att bli betraktad som pysseljocke eller snickarrumstönt – könsgränserna bevakas av såväl lärare som kamrater, 89
     Uppmärksamhetskrävande och behövande – ”Han gör liksom inte så när han inte är i skolan”, 91
     Protest, motstånd och markeringar, 96
     Individualiserade och hierarkiserade, 97

7 Flickorna i ”en förskola och skola för alla” , 101
     Att ta skolan på allvar – men får man vara duktig?, 103
     ”Du kan väl åtminstone vara tyst du som är tjej”, 107
     Privata zoner i det offentliga rummet, 109
     Social kompetens och makt samt behov av relation – även till det som skall läras, 110
     Utseende och kroppsfokusering, 115

8 Könsuppdelning i förskola och skola – med historiska och nutida exempel , 118
     Olika mål för flickors och pojkars undervisning genom större delen av skolhistorien, 120
     Skolans olika medel för skapande av socialt kön, 129
     Från köns- och klassuppdelad skola till skolan som en mötesplats för alla, 130
     Könsintegrerad eller könssegregerad undervisning i förskolan/skolan för alla?, 131
     Elevsynpunkter på könssegregerad undervisning, 137
     En könssammanhållen – och – en könsegregerad gymnasieskola, 141
     Att göra könsöverskridande val, 143

9 Betyg, integration och marginalisering , 146
     Betygen, flickorna och pojkarna, 146
     När skolan kommenteras som ”inte min grej”, 154
     Betyg i olika skolformer, 157
     Elevkommentarer om betygs- och kunskapsstrategier, 160
     Elevernas självskattning, 162

10 Jämställdhetsprojekt och skolmyndighetsfeminism , 165
     Jämställdhet och genus/kön i styrdokumenten, 167
     Jämställdhetsprojekt, 172
     Avslutningsord, 178
     Referenser, 181