New books



  



Kan downloades her: Elektronisk udgave

Ointressets rationalitet

om svårigheter att rekrytera arbetslösa till vuxenstudier

Sam Paldanius

Linköping, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, 2002, 330 s. ; (Linköping studies in education and psychology 86) ; ISBN 91-7373-320-2
Bogomtale fra forlaget.

Tidigare erfarenheter av vuxenutbildning visar att de som är i störst behov av utbildning också är svårast att rekrytera. Sam Paldanius på Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet öppnar för nya sätt att tänka om den ointresserade målgruppens problematik genom att utgå från relationen mellan den som rekryterar arbetslösa till vuxenstudier och den som är ointresserad, kortutbildad och arbetslös.

Kunskapslyftet är Sveriges största satsning på vuxenutbildning genom tiderna. Den har varit ett viktigt inslag i regeringens strategi för att minska arbetslösheten och skulle ge kortutbildade och arbetslösa människor en möjlighet att förbättra sin livssituation.

Sam Paldanius avhandling heter Ointressets rationalitet och handlar om förnuftet bakom motvilja och ointresse för vuxenstudier. Han utgår från relationen mellan två intressenter, den som rekryterar och den som inte vill bli rekryterad till kunskapslyftet och menar att samtalet dem emellan speglar en maktrelation där rekryterarnas förnuft står mot de ointresserades förnuft.

Avhandlingen bygger på intervjuer med 31 arbetslösa personer som inte varit intresserade av att delta i kunskapslyftet. Studien visar att de bedömer ett erbjudande om vuxenutbildning med ett förnuft baserat på den verklighet de lever i. Ointressets förnuft handlar ofta om intresse för något annat, till exempel att kunna återgå till det liv de levde innan de blev arbetslösa. Vuxenutbildning upplevdes inte som en framkomlig väg mot det målet.

Ett vanligt motiv som rekryterare framför är att arbetslösa och kortutbildade bör studera för att komplettera sina betyg och kanske ta sig in på högskola, men det var ett motiv som den som var ointresserad inte kunde se något värde i. Praktisk kompetens, yrkeserfarenhet och duglighet på plats uppfattades som mer värdefulla meriter än de som en utbildning ger.

Studien visar också att utbildning kan leda till något främmande, ett annat liv och en annan status. De flesta hade arbetat i underordnad ställning som anställda på ett företag. Många ville gärna byta jobb och avancera, men inte så mycket att de lämnade den egna gruppen eller bytte klasstillhörighet.

Bilden av framtidens föränderliga samhälle, högre kompetenskrav på arbetsmarknaden och risken för svaga grupper att slås ut framstår för rekryteraren som förnuftiga motiv för vuxenutbildning. Men Sam Paldanius menar att det finns ett symboliskt våld i relationen mellan den som föreslår vuxenstudier och den som väljer att avstå. De arbetslösas eget val handlar nästan alltid om att få ett jobb.

Se desuden engelsk abstrakt om bogen: