New books



  



När arbetet blev farligt

arbetarskyddet och det medicinska tänkandet 1884-1919

Maria Arvidsson

Linköping, Tema - Hälsa och samhälle, Linköpings universitet, 2002, 241 s. ; (Linköping studies in arts and science 254) ISBN 91-7373-328-8
Bogomtale fra forlaget.

Arbetarskyddet och det medicinska tänkandet 1884-1919” behandlar hur svenska läkare beskrev och uppfattade arbetets hälsofaror decennierna kring sekelskiftet 1900. Det är en tid av industrialisering. Alltfler människor sökte sig in till städerna och de växande industrierna. I dessa kom arbetsformerna att skilja sig avsevärt från det traditionella arbetet på landet. Det var också något som läkarna tog fasta på. Men de underströk också att människornas levnadsformer förändrades. I avhandlingen presenteras en del av de faror som läkarna ansåg var förknippade med arbete, främst fabriksarbete, hur dessa faror kunde förebyggas samt hur ansvaret för åtgärderna borde fördelas. I avhandlingen undersöks också läkarnas delaktighet i arbetarskyddslagstiftningens utformning, utveckling och övervakning. Arbetarskyddet, som i stora drag kan tolkas som en hälsofråga, var däremot inget område som tillföll läkarkåren. Istället var det en annan kår som vann tolkningsföreträde i dessa frågor, nämligen ingenjörerna. Den arbetarskyddslagstiftning som formulerades under den undersökta perioden var primärt inriktad på att förebygga olycksfall. Ohälsa och sjukdom av olika slag behandlades ytterst sparsamt. Det var däremot ett område som kom att engagera läkarna. De vände sig mot att så mycket uppmärksamhet ägnades åt olycksfall när så många fler arbetare drabbades av långvarliga yrkessjukdomar. Begreppet yrkessjukdom lanseras av läkarna under 1800-talets sista decennier och inbegrep olika sorters ohälsa och sjukdom som på olika sätt orsakades av med arbete. Det medicinska forskningen om arbetsfaror startar först under 1910-talet. Före dess är det inomvetenskapliga intresset ringa, det vill säga det var inget som i text diskuterades mellan läkare. I populärmedicinskt profilerade skrifter var däremot arbetets hälsofaror som behandlades med jämna mellanrum.

Materialet består främst av riksdagstryck, inommedicinska skrifter, populärmedicinska skrifter, tekniskt och socialt profilerade skrifter samt förste provinsialläkarnas inspektionsberättelser.

(Norrköping utgör ett lokalt exempel i studien. Syftet är att låta nationella diskussioner illustreras i ett lokalt sammanhang.)

Läkarnas tankegångar synliggör en matris av hygieniska riktlinjer för såväl arbete som fritid. Yrkessjukdomar uppfattades inta bara bero på arbetet utan även på vem arbetaren var och hur denne levde sitt liv utanför arbetets väggar. Läkarna efterlyste inte bara säkra arbetsplatser utan även säkra arbetare. Arv, kön, kroppsbyggnad, ålder, hälsotillstånd, vanor och beteende uppfattades vara betydelsefulla komponenter för arbetsfarornas utfall. I avhandlingen placeras även läkarnas uttalanden i en vidare kulturell kontext. Flera av de åtgärder de förespråkade gick väl i linje med värden som förespråkades samtidens borgerlighet. Gränsen mellan medicin och kultur är med andra ord svår att urskilja i sammanhanget.