New books



  



Industrimoderniteten och miljöfrågans utmaningar

Magnus Linderström

Linköping, Tema teknik och social förändring, Universitetet i Linköping, 2001, 281 s. ; (Linköping studies in arts and science 246) ; ISBN 91-7373-254-0
Bogomtale fra forlaget.

LO, SAF och Industriförbundet har under efterkrigstiden spelat en aktiv roll i miljöpolitikens utformning. Miljön har gjort sig gällande i såväl arbetsmarknadspolitiken som näringspolitiken och energipolitiken.

Magnus Linderström vid Linköpings universitet visar i sin doktorsavhandling att miljöfrågan under efterkrigstiden, och särskilt sedan 1960-talet, har vuxit till ett nytt och viktigt politiskt problemområde. Den har utmanat övertygelsen om att rationella politiska beslut kan trygga medborgarnas välfärd och hälsa och samtidigt skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard. Politiskt tänkande kring samhällets modernisering har tvingats ta hänsyn till hot mot miljön som kräver reglering och ingripanden.

Magnus Linderström, som är verksam vid tema Teknik och social förändring, behandlar i avhandlingen miljöfrågans politiska historia från 1965. Han analyserar hur intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden har agerat och hur miljöpolitiken har utformats.

Studien visar att miljöfrågan under 1990-talet lett till politisk samsyn mellan intresseorganisationerna om att miljön är viktig för moderniseringsprocessen. Här har ekologisk modernisering vuxit fram som en ny strategi som förenar miljöhänsyn, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

Studien visar också vilka mönster som samförstånd och konflikter mellan intresseorganisationerna följt i miljöfrågan. För facket och LO har det viktigaste målet varit att miljöpolitiken tar den inre arbetsmiljön som utgångspunkt. För det privata näringslivets intresseorganisationer har det däremot varit av stor betydelse att motsättningar mellan miljö, tillväxt och energipolitik hanteras så att det gynnar ekonomisk utveckling.

Miljön har blivit en framträdande ideologisk fråga. För arbetarrörelsen har den uppfattats som en förnyelse i rörelsens ideologiska utveckling och för näringslivet som grundval för det privata näringslivets inriktning och utveckling