New books



  



Women's conditions in working life

Lena Karlqvist og Carina Bildt

Stockholm, Arbetslivsinstitutet, Förlagstjänst, 2001, 104 s. (Arbete och hälsa 2001:17) ; ISBN 91-7045-618-6 ; ISSN 0346-7821
Bogomtale fra forlaget.

Syftet med rapporten är att ge en vid bild av kvinnors villkor i dagens arbetsliv. Därför är uppsatser med såväl makro- som mikroperspektiv inkluderade, likväl uppsatser som fokuserar på forskning och utvecklings- och förändringsarbete. I samtliga uppsatser pekas områden ut där forskning och åtgärder behöver göras. Vi hoppas att forskare och beslutsfattare skall kunna använda sig av dessa förslag för att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet.

Den huvudsakliga strukturen på uppsatserna är att de är översiktsartiklar, med empiriska illustrationer av de fenomen som diskuteras. Två av uppsatserna fokuserar på metoder för att arbeta med förändringsarbete.

Dianne Perrons ger i sin uppsats en bred bild av ”den nya ekonomin” och dess konsekvenser för olika grupper i befolkningen. Hon diskuterar huruvida den medför möjligheter eller begränsningar för kvinnor och hur den påverkar organisationen av arbetet. Det empiriska exemplet är taget från en studie som genomförts inom mediasektorn i Brighton och Hull i England.

Pamela Meadows konstaterar att diskussionen om syftet och effekten av arbetsmarknadsregleringar tenderar till att vara könsblind, dvs sakna perspektivet att regleringarna kan ha olika effekter för kvinnor respektive män. Sådan skillnader i effekter måste diskuteras när gamla regleringar utvärderas och när nya skall implementeras.

Hälsoeffekter av arbetslöshet bland ungdomar är vad Ann Hammarström tar upp i sin uppsats. De allra flesta studier inom området har saknat ett könsperspektiv och varit fokuserade på individen, trots att effekten på såväl samhället som familjen är påtaglig. Hennes empiriska exempel utgörs av en longitudinell studie av mer än 1 000 svenska ungdomar som följts från det att de var 16 år.

Kaisa Kauppinen ger dels en bild av hur arbetsmiljöförhållandena är för kvinnor inom EU och ger dels ett exempel på hur man kan arbeta med arbetsorganisatoriska förändringsprojekt för att uppnå en större jämställdhet inom olika företag.

Lena Karlqvist diskuterar vikten av att beakta betydelsen av kön vid genomförandet av studier av arbetsrelaterade nack- och skulderproblem. Könssegregeringen på arbetsmarknaden leder till att kvinnor och män arbetar under olika betingelser, vilket får effekter på deras hälsa. Hon ger ett antal exempel på detta från olika empiriska studier.

Kvinnors arbetsförhållanden i relation till psykisk hälsa är i fokus i Carina Bildts uppsats. Trots att yrkesarbete rent generellt är befrämjande för kvinnors hälsa finns det faktorer i arbetet som bidrar till försämrad psykisk hälsa. Till exempel har samband med hög upplevd belastning, skiftarbete, hög tidspress och tillfällig anställning kunnat identifieras som riskfaktorer för psykisk ohälsa. Förändringarna på arbetsmarknaden ger upphov till oro för en fortsatt försämring.

Elisabet Lagerlöf och Ewa Menckel redovisar i sin uppsats en studie av hur kön implementerats i EU-nätverket ”Workplace Health Promotion”. Syftet var att utreda huruvida strategin EU:s ”mainstreaming”-policy hade varit framgångsrik. Det empiriska materialet utgörs av 66 fallstudier i 15 olika länder. I den avslutande uppsatsen ger Karen Messing och Ana Maria Seifert exempel på hur kvinnors ergonomiska villkor i arbetet kan förbättras genom ett samarbete mellan arbetstagare, lokala fackföreningar och forskare. Resultat från studier av flera olika yrkesgrupper redovisas för att illustrera den mera metodologiska inledande delen av uppsatsen.