New books



  



The road once taken

Transformation of Labour Markets, Politics, and Place Promotion in Two Swedish Cities, Karlskrona and Uddevalla, 1930-2000

Åsa-Karin Engstrand

Arbetslivsinstitutet 2003 296 s. ISBN 9170456658
Bogomtale fra forlaget.

Avhandling analyserar arbetsmarknadsförändringar, lokal näringspolitik och diskurser om ekonomisk utveckling i en jämförande studie av kommunerna Karlskrona och Uddevalla mellan åren 1930 och 2000.
Avhandlingen visar att arbetsmarknaderna i de bägge kommunerna varit stigberoende, dvs beroende av sin ekonomiska historia. Varvet i Uddevalla förhindrade andra lokaliseringar och när nedläggningen där var ett faktum fanns det föga annan industriell struktur att bygga vidare på. Idag är bilindustrin den största industrin i Uddevalla även om det verkar som om den industriella sysselsättningens glansdagar är över. Karlskrona har haft en mer gynnsam utveckling när det gäller sysselsättning pga sin diversifierade industriella struktur och pga att elektronik- och telekommunikationsindustrin funnits i kommunen sedan 1940-talet.
I dagens diskurs i media angående den ekonomiska utvecklingen hävdas det att specialiseringen inom elektronik, telekommunikation och informationsteknik i Karlskrona under 1990-talet har ägt rum oberoende av Karlskronas historia. Media har således skapat en myt som framhåller att ”förr var det dåligt och nu är det bra”. Media har fört fram nätverket Telecom City som en framgångsprojekt och har hävdat att ett flertal nya jobb skapades under 1990-talet tack vare detta projekt. Nutek (Verket för näringslivsutveckling) framhåller i sin senaste rapport om kluster att Telecom City är en förebild när det gäller klusterbyggande. Avhandlingen visar dock att en sådan beskrivning kan ifrågasättas ur ett statistiskt perspektiv och att det verkar mer troligt att framgången med Telecom City först och främst är en framgångsrik marknadsföringshistoria.
I ekonomiskt ansträngda tider, marknadsför sig utsatta städer och kommuner alltmer för att förändra sin ”image” och för att attrahera företag, men även nya invånare. Avhandlingen framhåller att detta inte är något nytt fenomen för de undersökta städerna. När regeringens politik fokuserar mindre på lokalisering av företag och stödpolitik tvingas kommunerna att göra vad de kan för att locka till sig företag. Före 1970 handlade det mest om att locka till sig industriföretag, medan det under 1990-talet blev IT-företagen som kom i fokus.
De senaste årens fokusering på att främja kluster, relationer och socialt kapital för att skapa lokal, regional och nationell tillväxt kan ifrågasättas eftersom man tenderar att se relationer som endast positiva, och bortser ifrån att dessa både kan främja och hindra ekonomisk utveckling beroende på tid och rum. Specialisering på en bransch kan således leda till inlåsningseffekter och i värsta fall endast till mycket korta och tillfälliga sysselsättningseffekter. Klusterperspektivet ignorerar också det faktum att många regioner är stigberoende och att inte alla kan dra fördel av sin ekonomiska historia.