New books



  



Lokala fack i globala företag

Electrolux verkstadsklubb i Motala och koncernfacket 1925-1985

Johan Åkerman

Arbetslivsinstitutet 2003 270 s. ISBN 9170456747
Bogomtale fra forlaget.

Sedan 1970-talet har den fackliga rörelsen betraktat det internationella företagandet som ett hot mot fackliga intressen, demokratiska värden och nationellt oberoende. Den fackliga rörelsen har angett två försvarsmetoder för att minska dessa företags inflytande: att samhället på nationell eller internationell nivå inför restriktioner samt att etablera internationella koncernfack. Samtidigt är det viktigt att konstatera att internationellt företagande har förekommit långt tidigare än 1970. Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera facklig praktik i en internationell koncern 1925-1985. Avhandlingens huvudsakliga källmaterial är fackligt arkivmaterial som finns i Folkrörelsearkivet Motala. Electrolux verkstadsklubb i Motala bildades 1925, samma år som företaget började sin verksamhet i Motala. Trots att koncernstrukturen påverkade verksamheten vid företaget högst påtagligt kom inte verkstadsklubben att intressera sig för dessa frågor förrän på 1960-talet. Företagsnämndsavtalet och den nämnd som inrättades i Motala var avgörande för att lyfta verkstadsklubbens perspektiv till att även omfatta koncernen. Electrolux koncernfack bildades 1946 på initiativ av klubben i Motala. Motivet till detta var främst att skapa ett nytt fora för att driva traditionella fackliga frågor gentemot koncernledningen. Under 1970- och 1980-talet förändrades koncernfackets verksamhet. Det finns två förklaringar till denna förändring. Electroluxkoncernen expanderade dramatiskt, nya och allt större företag köptes upp och koncernen fick flera nya produktområden. Den andra förklaringen är de stora arbetsmarknadspolitiska förändringar som ägde rum i Sverige. Därigenom fick koncernfacket en ökad insyn i koncernen och bättre förutsättningar att organisera sin verksamhet. Koncernfacket utvidgade sin verksamhet till att även omfatta Norden. Avhandlingen visar att koncernfacket hade stora svårigheter att möta de utmaningar som koncernstrukturen genererade. Det berodde främst på ett antal strukturella hinder. Facklig splittring, de nationella skillnaderna vad gäller organisation, kultur, språk och ideologi var för stora. Det fanns även strukturella hinder för solidaritet mellan de fackliga organisationerna. Solidaritet med kollegor inom koncernen krockade med nationell och regional egoism. Även den fackliga strukturen utgjorde ett hinder. Oavsett om de nationella facken är organiserade utifrån bransch, politisk åskådning eller yrkestillhörighet så är det uppenbart att det internationella företagandet är organiserat utifrån en annan princip.