New books



  



Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet

Hans Robertsson

Arbetslivsinstitutet 2003 53 s.Arbetsliv i omvandling 2003:13 ISBN 91-7045-692-5
Bogomtale fra forlaget.

Det övergripande syftet med avhandlingen, som omfattar tre studier, är att öka kunskapen om förutsättningar för jämställdhet och minskad segregering i arbetslivet genom att studera kvinnor och män i sjukvården. Fokus på manliga brytare har varit ett strategiskt val för att belysa könssegregering och könskonstruktion. I ”Yrkesidentitet i sjukvård” analyseras läkares, sjuksköterskors och undersköterskors yrkesidentiteter genom intervjuer, dagböcker och deltagande observationer. Yrkesidentiteter färgas av genusordningen och yrken könsmärks. Kvinnliga läkare uppmärksammar det i högre grad än manliga kollegor. Föreställningar om kvinnligt och manligt förmedlades utan att könsordningen problematiserades och det förekom motstridiga föreställningar om sjuksköterskeyrket och manlighet. Därför fokuserades i de efterföljande studierna manliga brytare. ”Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård – manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet” bygger på intervjuer med manliga sjuksköterskor och kollegor. Manliga sjuksköterskor har fördelar av manlig genusordning och ”åker glashiss” men deras manlighet eller sexualitet kan bli ifrågasatt. De återskapande processerna i genusordningen och könskonstruktioner begränsar möjligheter till utveckling av mer mångfacetterade köns- och maskulinitetskonstruktioner. ”Manliga brytare och maskulinitetskonstruktion” baseras på analyser av gruppdiskussioner i en manlig utvecklingsgrupp, som bestod av brytare. Fokus i diskussionerna var upplevelser av att vara man på en kvinnodominerad arbetsplats, jämställdhet och förändring. Brytarperspektivet synliggjorde genusordningen och hur maskuliniteter konstrueras i förhållande till olika manlighetsideal. Manliga normer utvecklas och upprätthålls bl a av homosocialitet och homofobi. Utvecklingsgruppens jämställdhetskunskaper fördjupades och viljan till förändring var tydlig, men den relativt låga position i organisationshierarkin och i maskulinitetshierarkin bidrog till att kunskapsutvecklingen begränsades till gruppen. En övergripande slutsats är att yrken könsmärks och värderas i enlighet med en heteronormativ könskonstruktion som bygger på manlig överordning. Könssegregeringen reproduceras därmed. Ojämlika förhållanden mellan könen kan brytas endast om jämställdhetsprojektet blir en gemensam angelägenhet för kvinnor och män och kanske att ett samarbete och kunskapsutbyte med ”avvikande” grupper etableras. Det är ju trots allt samma genusordning eller könsmaktsystem som underordnar och förtrycker kvinnor som underordnar och förtrycker grupper som står utanför de heteronormativa livsstilarna. Frågan är bara hur förändringen skall gå till?