New books



  



Frihet för de rika, moral åt de fattiga?

Om SAF:s syn på frihet och arbetsmoral 1902-1935

Hans Dahlqvist

Växjö, 2002, 183 s. ; (Rapporter från Växjö universitet - Humaniora 2002:12) ; ISBN 91-7636-319-8 ; ISSN 1404-0441
Bogomtale fra forlaget.

licentiatavhandling i historia
Föremålet för den empiriska undersökningen är Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), som varit en av marknadens mest betydande aktörer i Sverige under 1900-talet. Jag utgår ifrån en problematisering av det liberala frihetsbegreppet, som kännetecknas av tron på lagstyret och minimal statlig inblandning. I praktiken är lagstyret dock inte tillräckligt för att upprätthålla det kapitalistiska samhället. Det krävs även oskrivna lagar i form av normer - det vill säga en frihet under ansvar. De konkreta frågeställningar för licentiatavhandlingen lyder mot bakgrund härav: (i) Hur utformade SAF sitt frihetsideal under perioden 1902-1935? (ii) Hur parades detta ideal med krav på hög arbetsmoral?
Den primära källan utgörs av SAF:s långtida huvudorgan Industria. Tidskriften grundades 1905. Den delades ut gratis till bland andra riksdagens ledamöter och stora delar av dagspressen i syfte att påverka opinionen i landet. Industria var inte något internt debattorgan, den förmedlar en officiell bild av arbetsgivarnas ståndpunkter. Majoriteten av artiklar syftade till att förklara utåt vad som var bra för industrin och Sverige, vilket ofta sades vara samma sak. Detta skedde ständigt under skenet av en förment objektivitet, det vill säga särintresset presenterades som ett allmänintresse.
Utifrån en kontextualiserande metod har jag försökt visa hur SAF:s argumentation varit tydligt situationsbunden och hur föreningens strategi och ideologi varit beroende av den självupplevda maktpositionen, framför allt då i relation till arbetarrörelsen. Arbetsmarknadspolitiskt befann sig SAF i ett dialektiskt förhållande till fackföreningsrörelsen, och i ett större maktpolitiskt perspektiv i ett dialektiskt förhållande till Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP).
Målsättningen har alltså varit att belysa hur SAF, en av marknadens mest betydande aktörer i Sverige under 1900-talet, förenat en stark frihetstro med krav på anpassning till mycket specifika ideal och dygder, och hur den påstått befintliga friheten därmed blivit kraftigt villkorad. Det marknadsliberala samhället är i själva verket beroende av att den breda basen av arbetare i praktiken inte utnyttjar den frihet de påstås ha i teorin. Arbetarna måste övertygas att inte endast gå till jobbet utan också att arbeta effektivt. I annat fall skulle det kapitalistiska samhället inte kunna upprätthållas. Detta ligger i linje med det som jag visar på i undersökningen, nämligen det att SAF:s proklamationer om frihet i stor utsträckning var en frihet för de redan troende, för dem som kunde dra fördelar av konkurrenssamhället. Av dem som inte trodde på systemet, eller som åtminstone inte upplevde sig kunna dra direkt och påtaglig nytta av det, krävdes anpassning och god arbetsmoral. Alltså: Frihet för de rika, moral åt de fattiga.