New books



  



Välfärdspolitik och kvinnoyrken

organisation, välfärdsstat och professionaliseringens villkor

Lars Evertsson

Umeå, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 2002, 260 s. ; (Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet 25) ; ISBN 91-7305-170-5
Bogomtale fra forlaget.

Behovet av vård och omsorg finns i alla samhällen. I princip kan dessa behov lösas inom ramen för marknaden, staten, familjen eller med hjälp av frivilliga organisationer. Under detta sekel har välfärdsstaten - främst primärkommuner och landstingskommuner - vid sidan av familjen blivit den dominerande producenten av vård och omsorg. Välfärdsstatens olika delar har gradvis vuxit fram, ofta för att finna lösningar på problem som arbetslöshet, försörjnings- och inkomsttrygghet, vård och service för barn, sjuka och gamla. Påfallande ofta institutionaliseras dessa lösningar; de blir till välfärdspolitiska program som administreras av välfärdsbyråkratier och nya yrkesgrupper. Yrken som med få undantag kan karakteriseras som kvinnoyrken.
Projektets centrala frågeställning rör det komplexa förhållandet mellan vård och omsorgsyrkenas professionalisering, välfärdspolitikens utformning och den sfär av organisationer som omger verksamheten. Vi ska belysa detta förhållande genom att studera hur fyra yrken - sjuksköterskor, vårdbiträden, hemvårdarinnor och arbetsterapeuter - växt fram, utvecklats och förändrats inom ramen för en generell hälso- och sjukvårdspolitik, äldrepolitik, familjepolitik och arbetsrehabiliteringspolitik. Det långsiktiga tidsperspektivet motiveras av att villkoren för samspelet mellan välfärdspolitik, organisationsform och professionalisering successivt förändras. Gränserna mellan välfärdsstatens ansvar för vård och omsorg kontra marknadens, frivilliga organisationers och familjens ligger aldrig helt fast. När gränserna förskjuts, nya välfärdsbyråkratier skapas eller gamla förändras och nya vård- och omsorgsaktörer träder in på arenan, får detta arbetsmässiga konsekvenser för de yrken som utvecklats i förhållande till tidigare gränsdragningar.
Förhållandet mellan vård och omsorgsyrkenas professionalisering, omgivande organisationer och välfärdspolitikens utformning ämnar vi belysa genom att dels studera de sociala förutsättningar som gjorde det möjligt för yrkesgrupper som sjuksköterskor, vårdbiträden, hemvårdarinnor och arbetsterapeuter att etablera sig och utvecklas till viktiga yrken inom välfärdsstatens regi och dels genom att undersöka vilka yrkesmässiga konsekvenser som uppstår när välfärdspolitiken förändras.