New books



  



Lära eller läras

Om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet

Otto Granberg

Studentlitteratur 2004, 225 s. ISBN 9144042922
Bogomtale fra forlaget.

I denna bok behandlas pedagogikens kärnfråga: synen på relationen mellan subjektet, den som lär, respektive objektet, det som ska läras. Vilket är bäst – traditionens förmedlingspedagogik eller den progressiva pedagogiken? Båda har fördelar och nackdelar och ingen uppfyller pedagogiska krav på god undervisning. Går då synsätten att utveckla och förena?

Boken har både en mer teoretisk och en mer praktikorienterad sida. Den teoretiska omfattar en gedigen men ändå relativt översiktlig och lättläst beskrivning över äldre teorier om inlärning fram till en sammanhållen teoribildning om lärande och kunskapsutveckling. Den behandlar också områden som kompetens, kollektivt lärande samt lärandets verktyg: reflektion och dialog.

Den praktikorienterade sidan lyfter fram, beskriver och exemplifierar hur man i praktiken kan använda vad modern forskning visar; ett exempel på detta är den modell för utbildningsplanering som presenteras. Men den praktikorienterade delen av boken ifrågasätter också flera av dagens pedagogiska förhållningssätt i arbetslivet.

Boken är tänkt att användas dels i grundutbildningen vid universitet och högskola, dels i strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete i organisationer.

Inledning, 11
Vad boken handlar om, 11
Perspektiv på mänskligt beteende, 12
”Helhetsperspektiv” finns inte, 12
Mitt perspektiv: Det miljöpedagogiska, 14
Miljöpedagogik i ett nötskal, 15
Bokens disposition, 17

Pedagogikens kärnfråga, 21
Vad är pedagogik?, 21
Pedagogikens kärnfråga, 22
Förmedlingspedagogik, 22
Progressiv pedagogik, 23
Kritik mot förmedlingspedagogik och progressiv pedagogik, 27

Från inlärning till lärande – en översikt, 33
Synsätt på lärande har alltid funnits, 33
Frenologin, 34
Förmedlingspedagogik och progressiv pedagogik, 34
Huvudriktningar inom beteendeforskningen, 36
Psykodynamisk teori, 39
Behavioristisk teori, 39
Instruktionsmetodik, 41
Programmerad undervisning, 44
Handlingsteori, 46
Inflytande över sin lärprocess, 52
Organisk utbildning, 52
Gruppdynamisk utbildning, 54

Hur lär sig vuxna – ett miljöpedagogiskt perspektiv, 59
Mitt perspektiv: Miljöpedagogik, 59
Kontextbegreppet, 60
Vuxna, inte barn, 63
Abstrakt tänkande och erfarenhet, 63
Inlärning eller lärande?, 65
Vuxnas lärande – definitioner, 67
Den konstruktivistiska delen i miljöpedagogik, 68
Perceptionsprocesser – kontexten erbjuder, 69
Tankeprocesser – kartan ritas oupphörligt om, 71
Kognitiv karta, 71
Kommunikationsprocesser – dialogens möjligheter, 76
Kolbs tolkning av Dewey, Lewin och Piaget, 76
Lärstilar, 80
Den kontextuella delen i miljöpedagogik, 81
Social inlärningsteori, 83
Sociokulturell teori, 83
Den kulturhistoriska skolan, 84
Social konstruktionism, 85
Transformativt lärande, 86
Miljöpedagogikens avgränsning mot annan teoribildning, 87
Miljöpedagogiska seminariet, 88
Miljöpedagogikens kännetecken, 89

Kompetens, 91
Vad är kompetens?, 91
Kompetens, kvalifikation och yrkeskunnande, 92
Definition av kompetens, 92
Kompetens är inte bara kompetens, 92
Individens kompetens, 94
Uppgiftens krav, 95
Kompetent handlande, 95
Man är kompetent om något, 96
Fyra kunskapsformer, 97
Kompetensutveckling = personalutbildning?, 99
Som många gör …, 100
… och som man borde, 100
Teamutveckling, 101
Anpassningsinriktad syn på lärande, 102
Handlingsnivåer, 103
Ett bra arbete, 107
Inlärd hjälplöshet, 110
Objektivt och subjektivt handlingsutrymme, 111
Anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande, 113
Kunskap, handlingsnivå och lärandenivå, 114
Krav och kontroll, 116
Medaljens baksida, 117
Den överhettade arbetsmänniskan, 117

Kollektivt lärande och kollektiv kompetens, 119
Nya krav på ledning, 119
Teamet allt viktigare, 121
Vad är team?, 122
Hur lär team?, 123
Att tolka uppgiften, 123
Kollektivt lärande, 127
Vad är synergi?, 128
Groupthink, 129
Teamthink, 130
En ständigt pågående dialog, 132
En modell för att förstå kollektivt lärande, 134
Kollektiv kvalitet, 134
Gäller kollektivt lärande också nätverk?, 135
Det pedagogiska ledarskapet, 139
Några obehagliga frågor, hoppas jag, 142
Dominans i utvecklingssamtal, 143

Kompetens och utbildningsplanering, 145
Varför utbildning?, 145
Mål, 146
Styrformer, 148
Konsensus & harmoni, 149
Lärande: Anpassning eller utveckling?, 150
Produktionens respektive utvecklingens logik, 151
Hur planeras kompetens?, 154
Två frågor till resenären, 156
Varför ska organisationens mål styra behovet av kompetensutveckling?, 156
Strategiskt mål, 157
Varför ska individen bli bättre på det som hon eller han är minst bra på?, 159
På vad ska man satsa sitt krut?, 162
Formellt och informellt lärande, 164

En modell för utbildningsplanering, 167
Lära eller läras, 167
Går synsätten att förena?, 169
Dialektik och distansering, 170
En modell för utbildningsplanering, 171
Steg 1 och 2 – ett konkret exempel, 176
Steg 1–4, 179

Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog, 183
Vad är reflektion, 183
Reflektionen: Lärandets moder, 183
Singleloop och doubleloop kontra assimilering och ackommodation, 187
Reflekterandets bakåtriktade betydelse, 188
Reflekterande grupper, 189
Dialogen, 190
Debatt, diskussion och dialog, 191
Freires frigörande pedagogik, 193
Dialogens väsen, 193
Dialogens innehåll, 194
Styrkeförhållanden i kommunikation, 196
Dialogkompetens, 197
Dialog och roller, 199
Studier och avhandlingar inom temaområdet ”Arbete, lärande och miljöpedagogik”, 201

Referenser, 205

Personregister, 217

Sakregister, 221