New books



  



Lärande och förändring i organisationer

Om pedagogik i arbetslivet

Per-Erik Ellström og Glenn Hultman

Studentlitteratur 2004, 332 s. ISBN 9144035152
Bogomtale fra forlaget.

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter – inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik.

Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

Inledning, 9
Per-Erik Ellström och Glenn Hultman

Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet, 17
Per-Erik Ellström
Lärande i organisationer: en begreppsram, 19
Begreppet lärande, 19
Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande, 22
Lärandets villkor, 24
Arbetsuppgifternas lärandepotential, 24
Autonomi kontra standardisering, 25
Anställdas delaktighet, 27
Subjektiva och kulturella faktorer, 28
Verksamhetens mål och inriktning – konsensus kontra konflikt, 30
Förändringstryck och ledningsstöd, 31
Vilka är villkoren för ett reproduktivt respektive ett utvecklingsinriktat lärande?, 33
Två verksamhets- och lärandelogiker, 34
Utförandets logik, 34
Utvecklingens logik, 36
Behovet av balans mellan de två logikerna, 37
Avslutande kommentarer, 39

Operatörsarbete och lärande i högautomatiserad industri, 41
Bo Davidson och Per-Olof Svedin

Inledning, 41
Organisera för produktion och lärande, 41
Från manuellt till högteknologiskt arbete, 42
Arbete i processindustri, 45
Arbete i verkstadsindustri, 46
En modell för studier av operatörsarbete och lärande i modern industri, 48
Fyra fallstudier, 50
Kemifabriken, 51
Pappersbruket, 53
Flygplansfabriken, 54
Lastmaskinsfabriken, 56
Förutsättningar för utvecklingsinriktat lärande, 57
Att få tillgång till praktiken, 59
Produktions- och arbetsorganisationens betydelse för lärande, 60
Hur kan operatörsarbetet utvecklas?, 62

Potentialer för lärande i processoperatörsarbete, 65
Maria Gustavsson
Lärande i arbete – i ett kontextuellt perspektiv, 66
Lärandets sociala och relationella karaktär, 67
Lärandets bundenhet av kontext, 68
Tidsdimensionen i lärandet, 69
Lär- och utvecklingsprocessers gestaltning, 70
Processoperatörers lärande och arbete, 71
Möjligheter att lära, men få möjligheter att utvecklas, 71
Bundenhet i tid och rum och till maskiner, 73
Anpassning till olika regler, rutiner och kvalitetskrav, 73
Omorganisering för att lära sig klara av arbetet, 74
Att hantera pendlingen mellan normal och störd drift, 75
Att lära sig överskrida organisatoriska ramar, 76
Hands-on och hands-off – olika sätt att samarbeta på, 78
Ökade krav på samarbete och gemensam kompetens, 78
Avslutande diskussion och slutsatser, 79
Att ha access – innebörder och bestämmande faktorer, 79
Motsättningar, 82
Förflyttningar inom och mellan skiftlagen, 84
Operatörernas lust och vilja att lära, 85
Slutsatser, 86

Team som lärstrategi, 89
Henrik Kock
Några centrala begrepp och utgångspunkter, 90
Kontext, 92
Lärvillkor, 93
Läraktiviteter, 94
Fallstudier av teamorganiserad produktion, 95
En teamorganiserad produktion?, 96
Effektivitetsmotiv och homogent sammansatta grupper, 96
Låg delaktighet och outvecklade belöningssystem, 97
Ledares arbete – mellan otydliga mål och svårförenliga krav, 98
Lärvillkor och läraktiviteter, 100
Utvecklingsinriktade lärvillkor?, 100
Omfattande formella läraktiviteter – men brist på integrerade satsningar, 102
Teamorganisations utveckling över tid, 103
Varför har företagen inte kommit längre?, 104
Varför visar företagen en olikartad utveckling över tiden?, 106
Dilemman och utvecklingsmöjligheter, 108
Att balansera krav på produktion och krav på lärande, 108
Best Practice och standardisering, 109
Kontroll eller autonomi?
Att leda ett team som förväntas leda sig själv, 111
Tre strategier?, 111
Teamorganisation som legitimerande strategi, 112
Teamorganisation som kontrollstrategi, 113
Teamorganisation som innovativ strategi, 114

Yrkesidentiteter i rörelse, 117
Camilla Thunborg
Vad är en yrkesidentitet?, 118
Läkarnas yrkesidentiteter, 119
Sjuksköterskornas yrkesidentiteter, 121
Undersköterskornas yrkesidentiteter, 122
Hur lärs yrkesidentiteter?, 124
Läkarnas lärande, 127
Sjuksköterskornas lärande, 128
Undersköterskornas lärande, 129
Potentiella drivkrafter för utveckling, 130
Tillgång till yrket, verksamheten och samspel i vardagen, 132
Motsättningar i yrkesidentiteter, 133
Lärande och utveckling – en motsättning i sig, 133
Några avslutande kommentarer, 134

Verksamhetskultur och lärande, 137
Eva Ellström och Bodil Ekholm
Hemtjänstarbete – en komplex verksamhet, 138
Att lära i arbetet, 139
En studie av två äldreomsorgsenheter, 143
Upplevelser av arbetet, 145
Två verksamhetskulturer – två lärandemiljöer, 146
Utvecklingsinriktat lärande i omsorgsarbete, 150
Arbetslaget – en viktig arena för erfarenhetsutbyte och reflektion, 150
Arbetslagens sammansättning och arbetssätt, 152
Ledningen och organiseringen av arbetet, 153
Ledarskap och lärande, 154

Autentiskt lärande, 157
Sven B. Andersson
Tidigare forskning, 158
Perspektiv på lärande, 162
Fallstudie – två former for lärande, 164
Syfte och frågeställningar, 164
Deltagare, 165
Genomförande, 166
Mötet med svenska samhället, 167
Delaktighet, 168
Jämförelser mellan formellt och icke-formellt lärande, 171
Sammanfattning, 174
Villkor för lärande, 176
Delaktighet, 176
Sociala och kulturella aspekter, 177
Autenticitet, 178

Glipor i mönstret, 179
Anna Fogelberg Eriksson
Konstruktion av genus i organisationer, 180
Manlighet, maskulinitet och genusordning, 181
Ledarskap och manlighet, 184
Konstruktion av genus – empiriska exempel, 185
Traditionella mönster av segregering och hierarki, 187
Kanske otraditionella mönster, 191
Mönster och glipor – avslutande diskussion, 193

Kompetensutveckling i praktiken, 199
Dan Rönnqvist
De genomförda studierna, 201
Centrala begrepp, 202
Kompetens, 202
Kompetensutveckling, 203
Strategier för kompetensutveckling, 203
Tre teoretiska perspektiv, 205
Två huvudtyper av strategier, 208
Samspel mellan interna och externa aktörer och faktorer, 209
Osäkerhet om praktiken, 211
Effekter av nya organisationsprinciper och integrerade strategier, 213
Slutsatser, 215

Förändringsdynamik, paradoxer och lokala aktörer, 217
Glenn Hultman
Förändringsteorier, 217
Gränsen mellan organisation och omgivning, 221
Förändringens paradoxer, 222
En not om begrepp och innebördsförskjutningar, 223
Forskning nära fältet, 224
Företagen och förändringskrafterna – dynamiken mellan de yttre och de inre, 226
Det yttre kan dominera, 227
Förändringsinviter, 228
Beroende av andra och externa variationer, 230
Utvecklingssatsningar och tidsbrist, 232
Egna initiativ, 233
Intresse och vardagsinviter, 235
Förändringens rätta dynamik, 235
Goda förutsättningar, 235
Förändringens dynamik, 237
Skalförändringar och kärnjusteringar, 238
Planera, parera och improvisera, 240

Arbetsorganisatorisk förändring – en aktörs- eller strukturdriven process?, 243
Barbro Nilsson
Två synsätt på förändring i organisationer, 244
Ett strukturinriktat synsätt, 244
Ett aktörsinriktat synsätt, 247
Struktur och aktör – två oförenliga synsätt?, 249
Förändringsprocesser i fyra företag, 250
Tryckpressföretaget, 251
Gjuteriet, 253
Flygplansindustriföretaget, 255
Plåtföretaget, 256
Hur och varför förändras arbetets organisering?, 258
Betydelsen av omgivningens krav, 258
Betydelsen av aktörsrelaterade processer, 261
Några sammanfattande slutsatser, 264

Leder utbildning till utveckling?, 267
Magnus Nilsson och Glenn Hultman
Tankemodeller om företagets funktion, 267
Stödsystemet – Växtkraft Mål 4, 271
Handlingsplanen som styrdokument!, 273
Planen kontra verkligheten, 277
Stödets roll, pedagogisk eller ekonomisk?, 279
Delaktighet – Kulturer som möts, 281
Projekt som temporära system, 285
Konsten att se och uppskatta det omätbara, 288
Etableras en utvecklingskompetens?, 288
De osynliga effekterna, 290
EU öronmärker stödet, företagen märker om!, 291
Kompetensutveckling som myt, trivialitet eller realitet?, 292

Avslutande reflektioner och slutsatser, 295
Per-Erik Ellström och Glenn Hultman
Det finns i praktiken utrymme för ett utvecklingsinriktat lärande, 296
Lärandets villkor och arbetsplatsen som lärmiljö, 297
Betydelsen av att uppmärksamma och stödja det informella lärandet, 298
Förändringsarbetets planerbara och icke-planerbara dimensioner, 300
Förändringsarbete som lärprocess, 301
Stabilitet och förändring, 302
Att forska om lärande och förändring i organisationer, 304
Referenser, 307