New books



  



Vision versus reality in organizational change

Kathe Nonås

Göteborg Universitet 2005. 76 s. ISBN 91-7045-746-8
Bogomtale fra forlaget.

Föreliggande arbete fokuserar på modeller och strategier för organisatoriskt förändring och teknisk förnyelse, inom svensk verkstadsindustri. Avhandlingens övergripande syfte är att belysa erfarenheter av förändringsprocesser vid integrerad utveckling av produktionsteknik och organisation för konkurrenskraft och god arbetsmiljö. Avhandlingen bygger på en litteraturgenomgång och fem studier. Samtliga är empiriska studier, fyra av dem genomförda i verkstadsindustri och en i tre av systembolagets butiker. Resultaten är baserade på intervjuer, enkäter och deltagande observationer.

Studie I rör förändringsprocesser och ledarskap under turbulenta förhållanden samt frågor om hur avancerad teknik kan anpassas till mänskliga behov. Det är en fallstudie som omfattar tolv operatörer i svetsrobotstationer och elva tjänstemän i olika positioner. Resultaten visar att ny teknik kan skapa förutsättningar för att utveckla goda arbetsförhållanden, om möjligheterna tas till vara. Vid införande av ny teknik krävs stor medvetenhet om effekter på existerande strukturer och samtidig utveckling bör genomföras för omgivande system. Dessutom ökar svårigheterna att förutse organisationseffekter med ökad teknisk komplexitet.

Studie II och III handlar om sambandet mellan psykosociala/fysiska stressorer och muskuloskeletala symptom, dels i industriarbete med tekniskt avancerad produktion, dels i arbete i systembolagets butiker. Studie II omfattar fem industrier och samtliga operatörer som arbetar i robotstationer (n = 30). Studie III omfattar tre butiker och samtliga anställda (n = 45). Resultat från Studie II visar att uppmärksamhet måste riktas både på psykosocial och fysisk arbetsbelastning för att förebygga arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär bland operatörer i svetsrobotstationer. Resultat från studie III visar att sambanden mellan psykosociala faktorer och olika mått på fysisk belastning hämtade från anställda inom industri, också gäller för anställda inom vissa delar av detaljhandel. Det är alltså möjligt att dra nytta av erfarenheter från industriella miljöer i förebyggande arbetsmiljöarbete inom andra verksamhetsområden.

Studie IV fokuserar dels betydelsen av att utgå från en organisations förutsättningar för förändring inför en organisationsutveckling, dels utvecklingen av en tvärfunktionellt sammansatt arbetsgrupp vid införande av avancerad robotteknik.

Studie V, slutligen, handlar om hur man kan översätta abstrakta begrepp som målstyrd arbetsgrupp, integration, decentralisering, kontinuerlig kompetensutveckling med mera till konkreta verktyg eller ”fysiska krokar”. Studie IV och V genomfördes i en industri (Karlskronavarvet) och omfattar 15 chefer och 122 anställda i varvets plåt- och svetsverkstad. Nulägesanalyser i studie IV visar bland annat, att den dominerande ledarskapsstilen kännetecknades av kontroll och ordergivning. Det fanns också en påtaglig osäkerhet inför förändring bland anställda på varvet. Utgående från nulägesanalyser, tillämpades en steg-för-steg strategi inför den integrerade organisations- och teknikutvecklingen. Under förändringsprocessen bemöts varje enskild individs upplevda behov av ytterligare information, kompetensutveckling och träning, oberoende organisationsnivå. I studie V utvecklades tre ”fysiska krokar” för att underlätta förändringsprocessen; nämligen operatörsdatorn, måltavlan och robotgrupprummet.

Hur vi som individer och kollektiv i organisationer påverkas av att leva med kontinuerliga förändringar och vilka psykologiska konsekvenser det får för individer och organisationer är frågor som behöver studeras närmare. På motsvarande vis behövs samlad kunskap om vad de olika tillämpningarna av resurssnål produktion innebär för arbetsförhållanden och förändringsstrategier i svensk industri.