New books



  



Arbetsvillkor och arbetsbelastning i journalistiskt arbete

En studie av tidningsredaktioner

Arja Tyrkkö og Lena Karlqvist

Arbetslivsinstitutet 2005. 135 s. ISBN 91-7045-738-7
Bogomtale fra forlaget.

De förhållanden som studien belyser är bl.a. skillnader mellan könen, mellan de olika stora tidningarna och mellan journalistiskt arbete i storstad och på landsorten. Vi har undersökt om och i så fall hur arbetsvillkoren och hälsoläget för kvinnor och män påverkats av den könsmässiga integrering som skett samtidigt med den tekniska utvecklingen.

Självskattningsformulär, intervjuer och observationer användes som metoder för analysen av journalisternas arbetsvillkor, arbetsbelastning och hälsa. I studien ingick en stor, en medelstor och en liten dagstidning. Totalt 317 personer enkätintervjuades och på två av tidningarna intervjuades och observerades 24 journalister beträffande sina arbetsvillkor och hälsa. Vi har inte tillräckligt stort underlag för att kunna dra långtgående slutsatser.

De flesta tidningar idag är ekonomiskt pressade och det påverkar bemanningen och därmed arbetsbelastningen på redaktionerna. Generellt sett förefaller inte tidningens storlek vara helt avgörande för hur arbetsvillkoren ser ut. Ju sämre ekonomin är desto mer krävande blir journalisternas arbetssituation. Men även för journalister i ett ekonomiskt välmående företag som drivs med höga lönsamhetsmål är arbetsmiljön långt ifrån den optimala.

Det journalistiska arbetet är kunskapsintensivt och kreativt. En stor majoritet av journalisterna i denna studie anger att de upplever själva arbetet som mycket intressant. Journalisterna på den minsta landsorttidningen är den grupp som är mest nöjd med sitt arbete. Arbetet förutsätter stor förmåga att organisera och planera, att behärska stora helheter, att ta initiativ och att fatta självständiga beslut. Vår studie visar att individen och dennes ansvar för sina arbetsresultat har stor betydelse. De flesta anser sig ha tillräckligt stort ansvar i förhållande till det de kan och tycker att de kan bestämma över sitt eget arbete. Andelen som anser sig har stort inflytande över vad som händer på jobbet är däremot i regel mindre än hälften.

Vi kunde konstatera en tydlig skillnad i möjligheten till inflytande mellan generationer där några äldre redaktörer med lång anställningstid har en självständigare position med ett stort beslutsutrymme vad gäller innehållet i tidningen.

Journalistyrket är ett yrke som länge var mansdominerat men där kvinnorna nu blivit allt fler. Mellan 1989 och 2000 ökade andelen kvinnor i journalistkåren från 34 till 47 procent och ökningen ser ut att fortsätta. Journalistyrket är därmed ett av få yrkesområden med en balanserad könsfördelning. Tidigare studier visar att könsfördelningen för olika befattningar på tidningarna i princip är densamma som på arbetsmarknaden i övrigt. Vår studie visar att dagens situation på de undersökta redaktionerna i viss mån fortfarande är präglad av traditionell könsordning. De könssegregerade mönstren på tidningarna skiljer sig åt. Den förändrade könssammansättningen inom yrket har inte satt spår i toppen på företagen, framförallt inte på de två mindre tidningarna, som i likhet med övriga landsortstidningar, är styrda av män.

Profilillustrationerna antyder att ett likartat mönster gäller för de undersökta redaktionerna. Tidspressen är förvånansvärt lika oavsett tidningens ekonomi, antalet anställda och upplaga. Den dagliga produktionsprocessen mot en ny tidning styr arbetsmiljön. Trycket är stort att producera snabbt såväl på en storstadstidning som slimmats och som konkurrerar på en allt tuffare mediemarknad, som på en liten andratidning som kämpar för sin överlevnad. Liksom i arbetslivet i stort verkar tendensen vara ett ökande arbetstempo.

IT påverkar produktion och arbete inom medier. I vår undersökning framgick det att den tid som tillbringades med datorintensivt arbete var mycket hög vid alla tre redaktionerna. I genomsnitt arbetade 63 procent av kvinnorna och 61 procent av männen mer än 20 timmar per vecka med datorn. Ju mer bunden vid datorn, desto större är risken att utveckla besvär i skelett, leder och muskler.

Hög tidspress tyder på höga krav. Stresskattningarna visade i vår studie tecken på samband med kravnivån i detta hänseende. Sambanden mellan stresskattningarna och besvär var genomgående rätt tydliga för alla tre redaktionerna och tydligast var de för kvinnorna. Profilerna visar variablernas betydelse sinsemellan. Hälsoutfallet skiljer sig för kvinnor och män. Arbetssituationen kan inte förklara hela skillnaden i hälsoutfallet. Arbetsplatsernas fysiska utformning är inte i tillräckligt hög grad anpassad för kvinnor.